
TUNTURIOPPAAN ELÄMÄÄ
– vapautta, vastuuta ja kunnioitusta tunturia kohtaan
Vuosi on 1980, ja Ulf Bergman on matkalla Enaforsiin yöjunalla. Tunne, joka valtaa hänet, kun hän astuu junasta ja katsoo ylös kohti Storsnasenia, jättää jäljen, joka elää yhä tänäkin päivänä: suuruutta, odotusta, pienuutta suuren äärellä – ja käsin kosketeltavaa jännitystä. Selviääkö hän tästä?
Yli 40 vuotta myöhemmin, lukemattomia seikkailuja, virheitä ja upeita kokemuksia rikkaampana, hän kertoo tunturioppaan elämästä – omasta tiestään alalle, siitä mitä se elämä vaatii ja siitä, miten sinusta tulee hyvä opas.

Ulfin tausta on ammattiupseerin. Sitä kautta hän löysi sekä retkeilyn että johtamisen. Kun hän jätti armeijan vuosituhannen vaihteessa, hän tajusi voivansa hyödyntää osaamistaan opastyössä.
– Siitä syttyi kipinä, ja tajusin, että tällä voi elättää itsensä, hän sanoo. – Se on vähän kuin ammattiupseerin työ – ei pelkkä ammatti vaan elämäntapa.
Att utveckla sin magkänsla och kunna lita på sig själv är också en stor del av ansvaret.
– Man måste vara medveten om sig själv och reflektera: varför känner jag så här just nu? säger Ulf. – En gång när jag var i Chamonix skulle vi gå upp tidigt för en alpin tur. På morgonen kände jag bara: ”Nej, vi skippar det här i dag.” Killen jag var med ville gå, men jag stod på mig: ”Vi skiter i det.”
De packade ihop och gick ner.
– När vi kom ner innanför täckning small det till i telefonen – 29 missade samtal. Det hade gått en lavin, inte på den sida vi var, men på andra sidan. Elva personer hade försvunnit. Var det tur eller intuition? Kanske både och. Men jag tror att det går att träna upp: att känna att något är fel och våga agera på det.

Vardagen som fjälledare är långt ifrån bara soliga toppbilder. Ulf beskriver hur han lever med årstiderna, från vintersäsongens skiduppdrag till sommarens vandringar och toppturer – och hur de flesta dagarna faktiskt är grå, blåsiga och blöta.
– Himlen är som havet – ständigt föränderlig. De jobbiga bitarna är det gör upplevelsen så bra som den är, säger han.
Efter alla år i fjällen är hans budskap enkelt: att vara fjälledare handlar lika mycket om att ta ansvar som att jaga frihet. Om att älska bergen, men också förstå sin egen litenhet i dem – och låta den respekten styra de beslut du tar, både för dig själv och för andra.
– Och så måste du komma ihåg att du inte åker upp till en nöjespark, säger Ulf. – Om jag så åker till Abisko, Skäckerfjällen, Årefjällen eller Bydalen är det platser där människor lever 365 dagar om året. Det kräver respekt, både för naturen och lokalbefolkningen.
Han avslutar med ett råd: tycker du att det är dyrt, anlita en guide för en dag. Du kommer få ut så oerhört mycket mer av dina fjällturer efter det. Det är välinvesterade pengar. Du slipper göra alla grundmisstag själv – de har guiderna redan gjort. Och en riktigt bra guide visar en entusiasm och uppskattning för äventyret som lyfter din upplevelse till en helt ny nivå.


Vad är en fjälledare?
• I Sverige är en fjälledare en auktoriserad guide som professionellt leder grupper i fjällmiljö enligt en gemensam nationell norm.
• Utbildningen innehåller flera veckors lärarledd kurs, praktik och egen färdighetsträning – från ledarskap och navigation till säkerhet, första hjälpen och hållbart friluftsliv.
• För att behålla sin behörighet behöver fjälledaren fortsätta vara aktiv i fjällen och regelbundet gå fortbildningar.

