Vilken kikare ska jag välja?

En kikare är ett trevligt redskap vid många typer av aktiviteter – fågelskådning, vandring och generellt friluftsliv när du vill kika på djur och natur på nära håll. Innan du köper kikare kan det vara bra att fundera på vad som är viktigt för dig. Vill du ha en tubkikare eller handkikare? När ska du använda kikaren? Och hur mycket får kikaren väga? I den här guiden förklarar vi de olika begreppen som förekommer och ger dig tips på vad du ska tänka på när du köper kikare.

Olika kikartyper

Handkikare

En handkikare är en bra och stabil kikare för att kika på fåglar, djur och natur. Handkikare är populära inom fågelskådning och lämpar sig bra även i gryning och skymning.

Kompaktkikare/minikikare

Kompaktkikare, även kallade minikikare är både mindre och lättare än handkikare vilket gör dem smidiga att ha med sig i packningen.

Tubkikare

Tubkikare är storleksmässigt större än både handkikare och kompaktkikare och kräver stativ för att kunna fokusera, ge detaljrikare bilder och för att motverka skakig bild. Med en tubkikare är du oftast stationerad på samma plats, exempelvis vid fågelskådning.

Förstoring, ljus och linsöppning

En kikare benämns ofta med en sifferspecifikation, exempelvis ”8x42”. Första siffran representerar hur stor förstorning kikaren har. I detta exempel är förstorningen åtta gånger, vilket enkelt kan förklaras att ett föremål upplevs vara åtta gånger närmare. Andra siffran representerar hur stor objektivdiametern är, alltså linsstorleken. I exemplet är glaslinsen 42 mm. Storleken på glaslinsen påverkar hur mycket ljusinsläpp det blir. Ju större objektivdiameter desto mer ljusstark och bättre bild.

Handkikare är oftast väldigt ljusstyrka och kommer med en förstoringsgrad mellan 7x–12x och en linsdiameter på minst 40 mm. Kompaktkikare har oftast något sämre ljuskänslighet och mindre synfält än handkikaren. Vanligast är en förstorning på 8x med linsdiameter på 30–32 mm vilket betyder att de fyller sin funktion i de flesta väderförhållanden, men som bäst i ljusare väder. För tubkikare är förstorning och frontlins betydligt större. Om en kikare har större förstorning än 12x är ett stativ ett måste, annars kan det bli för skakigt för att se detaljer tydligt.

Tänk på att en kikare med större objektivdiameter resulterar i en större och tyngre kikare, så fundera på vad som är viktigast för dig innan du väljer kikare. En annan viktig sak som kan påverka ljusinsläppet är glaslinsens kvalitet och ytbehandling, detta kan avgöra skillnaden mellan en billig och dyr kikare.

Porroprisma eller takkantsprisma?

En kikares konstruktion kan enklast delas upp i två olika prismor - porroprisma och takkantsprisma. Med prismor menar man hur glaset är vinklat i kikaren. Den vanligaste och äldsta konstruktionen är porroprisma.

Porroprisma

Porroprisma är billigare och enklare att tillverka men ger ändå god funktion och god optisk kvalité. Denna typ av kikare är bredare och tyngre jämfört med en kikare med takkantprisma, vilket gör dem till ett bättre och billigare alternativ när storlek och vikt inte är avgörande.

Takkantsprisma

Till skillnad från porroprisma har en kikare med takkantsprisma en strömlinjeformad konstruktion som gör kikaren mer kompakt och lättare. Detta gör den mer attraktiv när storleken har betydelse, exempelvis vid fågelskådning. Den strömlinjeformade konstruktionen ger även andra fördelar; den gör att du kan hålla kikaren med armarna närmare kroppen vilket ger en stadigare bildkikaren och gör den mer tålig för stötar.

En av nackdelarna med takkantsprisma är ljusstyrkan. Kikare med takkantsprisma har inte alls lika bra ljusstyrka som en kikare med porroprisma, därför är en kikare med takkantsprisma mer beroende av god kvalitet samt ytbehandlingar på glaslinsen– vilket också gör den dyrare.

BAK-4 eller BK-7?

BaK-4 (bariumkron glas) och BK-7 (borosilikat glas) är två olika glasbetäckningar på prismor som bryter ljuset i kikaren. Bak-4 är av bättre glaskvalitet och har ett högre brytningsindex som resulterar i högre bildkvalitet, klarare bild och jämnare skärpa, jämfört med en prismaenhet av samma typ med BK-7 glas. Ett BK-7 beskrivs ofta att dess utgångspupill inte är perfekt rund vilket orsakar att man kan uppleva klarhetsproblem på bildens kanter.

Kikarens funktioner och egenskaper

Närgräns: anger det kortaste avstånd du kan betrakta ett föremål på men ändå kunna ha full fokus och kunna se föremålet skarpt. Närgränsen är en viktig detalj om du ska använda kikaren är att betrakta saker på nära håll.

Ögonavståndet: förhållande från ögat till linsen. Detta avstånd kan variera från modell till modell men ligger generellt mellan 10–20 mm. Om du bär glasögon rekommenderar vi ett avstånd på minst 14 mm. På många modeller går detta att ställa in med hjälp av roterande ögonmusslor, alternativt ögonmusslor som kan vikas ned.

Utgångspupill: anger hur mycket ljus som passerar igenom kikaren till ögat. Vid gryning eller skymning rekommenderar vi ett värde på 5 mm eller högre och i dagsljus ett värde på 2–3 mm.

Synfält: anges antingen i meter på 1000 meters avstånd eller i grader. Detta anger vilken bredd du har på synfältet när du tittar på något genom kikaren. Generellt har en kikare med ökad förstorning minskat synfält.

Dioptrijustering: är en inställning för att ställa in kikaren för att passa din syn. Man utjämnar ögonens olika synstyrka med hjälp av ett fokushjul, fokushjulet är oftast placerat under höger ögonmussla.

Antireflexbehandling: är en coatingen som används på linsglaset som förhindrar att ljuset reflekteras bort, vilket gör att kikaren får mycket bättre ljusinsläpp och att bildkvalitén höjs.

Optisk kvalité: många kikare med längre linssystem, till exempel tubkikare, har en behandling mot kromatisk avvikelse. Denna behandling hjälper till att korrigera färgfel som uppstår. Denna behandling kan gå under en rad olika namn, till exempel HD, ED, APO och fluorit.

Skymningsfaktorn: ett värde på hur effektivt ljusgenomsläpp kikaren har vid användning i sämre ljusförhållanden, exempelvis vid gryning eller skymning. Ett högre värde ger klarare och mer kontrastrikare bild.

Gasfyllda kikare: är kikare fyllda med någon typ av gas; kvävgas eller argongas. Dessa tål också ett högt vattentryck. En kikare som är fylld med gas ger också fördel i att det inte bildas imma eller fukt på insidan av kikaren, plus att damm inte tar sig in lika enkelt.