1% For the Planet

1% For the Planet är en internationell organisation som grundades 2002. Dess medlemmar förbinder sig att donera minst en procent av omsättningen till någon miljöfrämjande verksamhet. Medlemmarna kan välja vilken verksamhet man vill donera till i en kvalitetskontrollerad lista. Det är också medlemmarna som kan nominera nya verksamheter till organisationen. Outnorth AB och Fjellsport AS har två gemensamma varumärken som är anslutna till 1% For the Planet – Urberg och Sydvang.

Bambu

Träslaget bambu förs ibland fram som ett miljövänligt alternativ. Det som är bra med bambu är att det är snabbväxande och inte kräver så mycket bekämpningsmedel. Ibland stöter man på plastblandningar med bambu som används inom produkter som är så kallade ”food contact material”. Där ska man vara lite försiktig. Lagstiftningen listar vilka material som är tillåtna och bambu har ännu inte kommit i på den listan. När det gäller textil och bambu så hävdas det ibland att bambu har anti-odöregenskaper. Problemet med bambu i textil är att det nästan alltid är viskos man pratar om när man pratar om bambu i textil. Bambufiber har då använts för att framställa viskos som man sedan kan tillverka textil av. Det är ju bra att man kan använda icke-fossila material, men tyvärr är processen för att framställa viskos mycket kemikalieintensiv. Vi tillverkar idag en del textil för våra private label av viskos men vi kommer inte introducera några nya modeller och letar hela tiden efter mer miljövänliga alternativ.

Carbon Law

Kanske har du hört talas om Moore’s Law. Den säger att datorers prestanda fördubblas ungefär vartannat år. Carbon law, som lanserades av ett team med forskare ledda av Joakim Rockström, är en motsvarande regel som säger att vi behöver halvera våra utsläpp av växthusgaser vart tionde år. Gör vi det så har vi en stor chans att klara 2 graders målet som sattes upp i Parisavtalet.

Code of conduct

En code of conduct kallas på svenska för uppförandekod. Nästan alla moderna företag har en sådan. Där ställer man upp krav på den egna verksamheten och på sina samarbetspartners och underleverantörer. Främst brukar en uppförandekod rikta in sig på de sociala delarna av hållbarhetsarbetet. Det kan till exempel handla om arbetsvillkor, rättvisefrågor, korruption, tvångsarbete, hälsofrågor och barnarbete. Vi har valt att använda oss av en code of conduct framtagen av BSCI. Det är ett europeiskt initiativ baserat på flera internationella konventioner. En fördel med BSCI är att vi gemensamt inom den organisationen jobbar för att våra gemensamma underleverantörer ska efterleva uppförandekoden. Företagen som är medlemmar av BSCI kan då också ta del av varandras inspektioner.

E-handel och klimatet

Är e-handel bättre eller sämre för klimatet än traditionell handel? Det är inte helt enkelt att svara på. Spontant kanske man tänker att e-handel genererar mycket frakter, sen är det mycket returer och nu har även hemleverans blivit populärt. Men då behöver man tänka ett steg längre. I traditionell handel så förflyttar du dig till butiken för att handla. I en e-handel är det den varan som du beställt som förflyttar sig till dig. Ofta så väger varan du handlar mindre än vad du gör. Då blir det avgörande hur du tar dig till butiken och hur varan transporteras till dig. Varan färdas ofta en längre sträcka, men den är sannolikt lättare än du och den samåker alltid. Gör du det?

En annan sak att beakta är att med en e-handel så kan man från ett och samma lager betjäna ett helt land (eller flera) där det kanske skulle krävas ett 50-tal butiker för att få ett butiksnät tillräckligt stort för att ge god service åt de flesta invånarna. Vad blir klimatavtrycket av 50 butiker, eller 20?

Vi vet inte svaret på om e-handel är bättre eller sämre för miljön men en kvalificerad gissning är nog att en stor e-handel som försöker optimera sina flöden för att minska klimatpåverkan har en bättre förutsättning att lyckas med det jämfört med ett butiksnät.

Elanvändning

Vi har tecknat de elavtal som vi uppfattar vara de hållbarhetsmässigt bästa. För Outnorth byter vi nu efterhand till ett avtal med Tranås energi där vi köper deras egenproducerade energi som är märkt med Bra Miljöval och som är diplomerad av älvräddarna. Fjellsport har valt att jobba med GNP energi och har garantier för att det produceras förnybar el i motsvarande grad som Fjellsports förbrukning. För närvarande är detta vattenkraft.

Outnorth har satsat på solkraft och på det nya lagret sitter det solpaneler som förser verksamheten med el. Överskott som uppstår säljs vidare på elmarknaden. Fjellsport har under 2020 flyttat in i nya lokaler och låtit installera bergvärme.

Frakter

Godstransporter står för en stor andel av de globala utsläppen av växthusgaser. I vårt bolag har vi dels ett inflöde av varor från våra leverantörer, dels ett utflöde av varor till våra kunder. Tittar man på det ingående flödet så är det vårt bolag som beställer och har full kontroll över de varor vi köper in till våra egna varumärken. För externa varumärken är det våra leverantörer som har operationell kontroll. För utgående transporter så är det vi själva som har operationell kontroll. De flöden där vi själva har operativ kontroll mäter vi ganska noga och där jobbar vi naturligtvis också intensivt med att försöka minska klimatavtrycken. För dessa transporter klimatkompenserar vi våra utsläpp fullt ut via ett Plan Vivo certifierat projekt i Bolivia. Men vi är inte nöjda. Vi kommer fortsätta jobba för att minska dessa utsläpp. Vi kommer också börja jobba med de transporter som vi själva inte har operativ kontroll över och tillsammans med våra underleverantörer hitta förbättringar. Det kan handla om alternativa bränslen eller bättre logistiklösningar.

Greenhouse Gas Protocol

Greenhouse Gas Protocol (GHG Protocol) är den vanligaste och mest accepterade standarden för att mäta utsläpp av växthusgaser. Vi använder GHG protocol för att redovisa våra klimatutsläpp och standarden PAS 2060 i detta arbete.

HVO

HVO eller Hydrogenated vegetable oil är en slags biodiesel som är väldigt lik vanlig fossil diesel. HVO har börjat användas som ersättning för fossil diesel i både personbilar och lastbilar. Fördelen med HVO är att den är baserad på förnybara råvaror. Det är alltså inte råvaror som grävts eller pumpats upp från underjorden. Stora delar av problematiken med den globala uppvärmningen kommer ju från att vi pumpar upp och gräver upp fossil råvara. Det blir för mycket för jordens atmosfär att ta hand om. På Outnorth använder vi nu HVO för de transporter av containers som sker av våra egna varumärken från hamnen i Göteborg till lagret några kilometer därifrån. Vi jobbar på att få till det samma för all ankommande godstransport. Men naturligtvis tittar vi även på om det går att få till lösningar med eldrivna fordon.

Infärgning av textilier

Processen att färga textilier kan vara väldigt kemikalieintensiv. Det är också så att på flera av de platser där textil idag produceras är inte avloppssystemen och vattenreningen så väl utbyggda. Detta för med sig en stor risk för att vattendrag, sjöar och hav förorenas i samband med infärgning av textil.

Det finns metoder som minskar både vattenförbrukningen och kemikalieanvändningen vid infärgning. För polyester så kan man till exempel välja att färga in granulaten som används för att tillverka trådarna som tygerna sedan vävs eller stickas av. Traditionellt så färgar man annars in det färdiga tyget och då går det åt stora mängder vatten. Men genom att färga granulaten istället slipper man detta. Denna teknik kan kallas för Dope Dye, Solution Dye eller Spin Dye. En utmaning med den tekniken är att det krävs ganska stora minimikvantiteter och det är också relativt dyrt. Framöver kommer vi sträva efter att använda denna teknik där det är möjligt. Det finns också flera av de varumärken som vi säljer som redan gör det i viss utsträckning, exempelvis Fjällräven och Bergans. Vi har också testat att producera tält, sovsäckar och packpåsar som inte är infärgade alls. Detta lanserades under våren 2021 och vi valde att kalla kollektionen ZeroColor. Ambitionen är att fortsätta utveckla denna kollektion.

Klimatneutral

Ett sätt att göra något åt de utsläpp av växthusgaser som ett företag orsakar är att sträva mot klimatneutralitet. Nästan alla verksamheter innebär utsläpp av växthusgaser och det är väldigt svårt att nå ner till noll i utsläpp. Därför innebär klimatneutralitet i praktiken att företagen kompenserar för de utsläpp som de inte kan eliminera.

För att man som företag ska kunna hävda klimatneutralitet bör man följa någon av standarderna PAS 2060 eller ISO 14021. Det börjar med att man gör en klimatberäkning enligt GHG protokollet. Sen ska man sätta mål och reducera sina utsläpp. Detta ska granskas av extern part och slutligen får man kompensera för den klimatpåverkan som kvarstår. Outnorth har satt som mål att nå klimatneutralitet till år 2028. Vi är fullt medvetna om att detta inte innebär att vi gjort tillräckligt i klimatfrågan. Det viktigaste vi kan göra är att minska våra utsläpp, det behöver vi alla göra.

Mikroplast och Mikrofiber

Mikroplast brukar man kalla små fragment av plast som är mindre än 5 mm långa. Det förekommer idag tyvärr mycket mikroplast i vår natur och i våra hav. Mikroplast kan dels komma från utsläpp av fragment eller så kan de uppstå när plastprodukter eller delar av plastprodukter bryts ner i naturen eller i haven. Textil släpper ifrån sig mikroplast till exempel vid tvätt. Eftersom plast bryts ned väldigt långsamt så samlas det med tiden stora mängder mikroplast i haven. Detta är problematiskt ur flera hänseenden. På senare tid har man också börjat rikta fokus även mot mikrofiber. Även organiska material som bomull och ull släpper nämligen ifrån sig små fragment vid tvätt.

Organiska material bryts ned betydligt fortare än plast men både mikroplast och mikrofiber kan föra med sig farliga kemikalier från infärgning och annan behandling ut i naturen. Kemiska behandlingar kan också göra att organiska material bryts ned långsammare. Det pågår forskning om både hur man kan mäta hur mycket mikroplast och mikrofiber som textil släpper ifrån sig samt vad man kan göra för att minska detta.

Miljömärkning av produkter

Systemet med miljömärkning inom vår bransch är inte lika väl utbyggt som inom t ex matvaruhandeln. Det vi har gjort är att vi har samlat vad vi kallar ”preferred attributes” som är en blandning av certifieringar, produktionsmetoder och kemikalieaspekter. Vi har valt sådana egenskaper som är binära, dvs antingen har en produkt attributet eller inte. Dessa attribut har vi med i våra kontrakt med leverantörer och vi håller nu på att bygga upp en filtrering baserad på dessa egenskaper. Filtreringen kommer att ske antingen på varumärke eller på enskild produkt. Om till exempel ett varumärke är anslutet till 1% ForthePlanet så är detta något som kommer kunna filtreras fram på varumärkesnivå. Men om en produkt är tillverkad med en Dope Dye teknik som minskar kemikalie- och vattenförbrukningen vid tillverkningen av denna produkt så kommer filtreringen att ske på produktnivå.

Mulesing

Ull från merinofår har hög kvalitet och är mycket populär. Men merinofåren har en extra veckig hud där smuts ansamlas och detta drar till sig flugor. Flugorna lägger sina ägg i vecken och detta är plågsamt för djuren. En metod som använts mycket tidigare heter mulesing. Den innebär helt enkelt att bakdelen på fåren skalperas och detta görs utan bedövning. Efter stor uppmärksamhet och protester mot detta för några år sedan så har metoden blivit mindre vanlig. Vi ställer som krav att all ull som används både i vår egen produktion och i de varumärken vi köper in ska vara från produktion där mulesing inte används.

PFAS

PFAS (Perfluorinated Alkylated Substances) är ett samlingsnamn för en grupp av kemiska föreningar bestående av en kolkedja där väteatomer helt eller delvis har bytts ut mot fluoratomer. Gruppen består av minst 4730 ämnen. Dessa ämnen är generellt sett väldigt beständiga och bryts ned mycket långsamt eller kanske till och med inte alls. Flera PFAS ämnen har visat sig skadliga för djur och människor. De är till exempel reproduktionsstörande och misstänkt cancerframkallande. PFAS finns i en stor mängd produkter runt omkring oss, till exempel i stekpannor, matförpackningar, skor, kläder, brandskum, skidvalla, möbler, elektronik och smink. Man har börjat reglera användningen av PFAS några av de värsta PFAS ämnena har förbjudits.

Vi har under många år jobbat med PFAS frågan. I kläder, skor och utrustning används PFAS för att uppnå en vatten- och smutsavvisande ytbehandling. För vår egen produktion har vi valt att inte tillåta någon ytbehandling som är baserad på PFAS. Vi har också slutat sälja skidvalla med PFAS och vi jobbar på att säkerställa att inga av våra externa varumärken använder PFAS i sin produktion. Utvecklingen har på senare år gått snabbt och det finns nu ganska bra alternativ till PFAS för ytbehandling av kläder för friluftsliv, där det ju främst handlar om vattenavvisning som man eftersträvar.

Resor

Tiden med Covid19-pandemin har lärt oss att vi klarar oss med färre resor jämfört med vad vi tidigare var vana vid. Vi har lärt oss mycket avseende virtuella möten och hemarbeten och kommer fortsätta använda dessa möjligheter för att minska vår klimatpåverkan. När det gäller resor så är flygresor extremt belastande. Korta flygresor är egentligen allra värst. Dels belastar de mer än långa flygresor räknat i förhållande till distans. Dessutom är de lättare att undvika. Vi har tagit beslut om att inga tjänsteresor får ske i vårt bolag om det finns möjlighet att resa samma sträcka med tåg på 5 timmar eller mindre.

Returer och reklamationer

Returer är problematiskt för e-handeln. Dels ger det upphov till extra frakter, dels kostar det mycket pengar och resurser att hantera. Men vi tror inte att lösningen är att göra det svårare för våra kunder att returnera. Det är ännu sämre om man inte är nöjd med sitt köp och inte använder produkten som man köpt och sen till slut slänger den. Då har vi verkligen använt resurser i onödan när vi producerade den. Så vägen framåt måste vara att förbättra informationen kring produkterna. Inte minst storleksinformation och färgåtergivning är väldigt viktigt. Här har vi mycket kvar att göra, det vet vi om och det kommer att prioriteras.

Reklamationer kommer naturligtvis alltid att finnas. Men vi jobbar här aktivt med uppföljning och förbättrar eller fasar ut produkter som inte håller måttet. Vi mäter reklamationsgrader och jobbar hela tiden med att sänka dessa. Även här gäller samma sak som för returer. Det ska inte vara svårt för våra kunder att reklamera varor. Det skulle vara fel väg att gå. Vissa reklamerade varor låter vi våra kunder behålla istället för att kosta på dem en frakt till för att vi ska få tillbaka dem till vårt lager. Men de produkter vi tar tillbaka försöker vi hantera på bästa sätt. Om produkten går att laga på ett bra sätt så är det första alternativet. De produkter som byts ut donerar vi till välgörenhet. Vi har också samarbeten där vi ger människor möjlighet att träna på att laga produkter. Vi gör allt vi kan för att undvika att slänga produkter som kan få ett fortsatt liv.

Underleverantörer

För vår egen produktion av kläder så listar vi idag alla fabriker på vår hemsida. När det gäller produktion av så kallad hårdvara, det vill säga allt som inte är kläder, så har vi än så länge valt att inte lista våra underleverantörer. Detta av konkurrensskäl.

Uthyrning och Secondhand

Det här är ett populärt område. Just nu tittar vi på ett samarbete där vi på ett bra sätt kan få igång en uthyrnings och second hand verksamhet. Uthyrning tror vi nog mest på då vi ser att det är här vi kanske kan göra störst nytta. Secondhand-marknaden är ju egentligen väldigt väl utbyggd redan och icke kuranta varor donerar vi idag till välgörenhet för att de ska få fortsatt liv.

Överkonsumtion

Frågan om överkonsumtion är en av de knepigaste för oss att hantera. Vi har vuxit och förväntas fortsätta växa ganska fort. Det innebär mer försäljning. Vi verkar också på en väldigt transparent och konkurrensutsatt online-marknad. Om vi försämrar vårt erbjudande till kunder så minskar vår försäljning och sannolikt går den försäljningen då till någon av våra konkurrenter istället.

Kanske är det så att frågan om överkonsumtion egentligen börjar hos var och en av oss som konsumenter. Utbudet idag är i princip oändligt och vi är nog tvungna att själva bestämma oss för hur mycket vi behöver konsumera. Vi förstår argumentationen att även butiker kan vara en del av problemet med överkonsumtion och att till exempel julhandel, black week och kampanjer kan kritiseras. Men vi tror inte att höga priser är lösningen och vi kommer fortsätta att erbjuda våra kunder möjligheter att handla bra produkter till konkurrenskraftiga priser.

Det vi som bolag däremot måste ta ansvar för är att produkterna vi säljer produceras på ett ansvarsfullt sätt, inte innehåller skadliga ämnen och håller en god kvalitet. Det ansvaret tar vi på stort allvar.